Vid minst två tillfällen innan jag till slut gjorde slag i saken kände jag mig för inom författandets speciella värld.
Första gången var i mitten av sjuttiotalet när jag precis läst ut Ulf Lundells debutbok Jack. Den var bra och den verkade av någon anledning lättskriven. Han skrev ju rakt av precis om vad han upplevt. Jag började i ungefär samma stil. Det blev tre och en halv handskrivna A4-sidor.
Uffes liv var intressantare än mitt!
Andra gången var 1981. Då var idén att skriva om IFK Trollhättans division IV-säsong. Alla matcher i kronologisk ordning som ett slags tidsdokument. Vem som var tänkt som läsare vet jag inte riktigt. I alla fall skrev jag den gången ett halvt A 4-block fram till och med början av höstsäsongen. Då förlorade vi plötsligt flera matcher i rad och jag tröttnade. Häromdagen läste jag den där texten från 1981. Den var inte bra. Utgivning är fortfarande inte aktuellt trots att jag idag har ett eget förlag. Inte ens gubbarna på nedanstående bild skulle köpa.
Seriesegrare i division IV 1981. Bakre rad från vänster: Rolf Blomqvist (lagledare), Michael Jivby, Hans Ellström, Anders Andersson, Ronnie Strandberg, Ulf Andersson, Thomas Gustafsson, Gunnar Påfvelsson, Thomas Nejman, Hans-Åke Rydberg (tränare). Främre raden: Jan Bråberg, Gisle Johnsen, Allan Johansson, Leif Eliasson, Mats Karlsson och Lars Olsson.
Jag har alltid trott att Lundell bara plagierat Beats, Berryman och Bukowski (BBB) och poserat sig till ikonstatus. (Fast i ärlighetens namn har jag inte läst jättemycket av det han skrivit; han är en tidigare generations ögonsten. Vilket väl också förklarar varför jag har ett behov av att välta hans piedestal.)
I alla fall; ditt liv -76 kunde väl varit väl så intressant som Lundells! Mig veterligen hade han inga kommentarer om hur TIF spelade ur sig ur division II södra mot storlag som IFK Göteborg, Helsingborgs IF och GAIS, och det kunde man kanske räkna med att få åtminstone en blänkare om i din bok?
Där satte du fingret på en svag punkt i Lundells författargärning!